Proposition från regeringen om funktionshinderpolitik
Regeringen har presenterat en proposition om nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken där fokus ligger på ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Propositionen framhåller att funktionshinderspolitiken tar sin utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Människors olika behov och förutsättningar ska inte avgöra möjligheten till delaktighet.
Den 18 maj presenterade regeringen en proposition med nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt. Propositionen innehåller även inriktning för funktionshinderpolitiken.
Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Detta nya mål ska ersätta de nuvarande nationella målen för funktionshinderspolitiken som sedan år 2000 har varit: ”en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder” (prop. 1999/2000:79 s. 23)
Anledningen till att ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken är satt är att det har gått lång tid sedan de nationella målen antogs och förutsättningarna för genomförandet av funktionshinderspolitiken har förändrats. Det nya förslaget till nationellt mål är mer renodlat och tydligare inriktat mot funktionshinder än nuvarande mål, anser regeringen. Funktionshinderspolitiken utgår numera från mänskliga rättigheter och att personer med funktionsnedsättning, liksom andra i samhället, är rättighetsbärare.