Hörselskadades upplevelse av rehabiliteringen 2015

I september släpptes årsrapporten från Nationellt kvalitetsregister hörselrehabilitering.
Rapporten visar på att patienter i Stockholms län upplever att de har mindre nytta av sin hörselrehabilitering än patienter i andra landsting. Det är även stora skillnader i patienternas svar inom Stockholms län, vilket kan bero på stora skillnader mellan mottagningarna.

För fjärde året i rad släpptes i september en årsrapport från Nationellt kvalitetsregister hörselrehabilitering. Rapporten presenterar hur patienter upplever hörselrehabiliteringen och är baserad på data från 13 av Sveriges 20 landsting. Under år 2015 besvarade totalt 27 905 patienter enkäten, vilket motsvarar 57,8 procent av de tillfrågade. Vårdmottagningarna kompletterade enkäten med information om bland annat patientens kön, ålder och hörapparatmodell.

Tack vare det nationella kvalitetsregistret kan vi få en förståelse för hur patienter upplever hörselrehabiliteringen. Därtill kan vi jämföra hur patienternas erfarenheter skiljer sig åt mellan landstingen samt se förändringar som skett över tid. Enkäten består av 20 frågor och fokuserar på tre indikatorer, vilka benämns som ”Tillfredsställelse”, ”Kontakt/Delaktighet” och ”Funktion”. Nedan sammanfattar vi de tre indikatorerna och redogör för hur hörselrehabiliteringen i Stockholms läns landsting står sig jämfört med övriga landsting.

Tillfredsställelse

Den första indikatorn mäter patientens upplevda totala nytta med hörselrehabiliteringen. Patienter i Stockholm anger 3,72 på en 5-gradig skala, där 5 indikerar mest nytta och 1 minst nytta. I övriga landsting varierar den upplevda nyttan mellan 3,79 och 3,92. Patienter i Stockholm upplever alltså att de har mindre nytta av sin hörselrehabilitering än patienter i andra landsting. Störst nytta rapporterar patienterna i Kalmar. Skåne, som liksom Stockholm tillämpar Vårdval och Fritt val av hjälpmedel, placerar sig i mitten på denna ranking. Anmärkningsvärt är att både Stockholm och Skåne uppvisar en större variation i patienternas svar än övriga landsting. Det kan vara ett tecken på att kvaliteten skiljer sig åt mer mellan mottagningarna i dessa landsting än i övriga landet. Det kan också bero på kvalitetsskillnader i föreskrivna hörapparater, då det landstingsupphandlade sortimentet i Stockholm är relativt gammalt och ett ny sortiment är under upphandling.

Kontakt/Delaktighet

Den andra indikatorn beskriver hur informationsprocessen till patienten fungerar och personalens bemötande. Positivt är att alla landsting uppvisar ett resultat över 4 på den 5-gradiga skalan, vilket tolkas som att patientdelaktighet och information till patienten överlag fungerar bra inom hörselrehabiliteringen. Detta är viktigt då informationen som delges patienten inför och i samband med utprovningen har visat sig ha stor betydelse för patientens totala upplevelse av rehabiliteringen. Även här förekommer det dock stora skillnader mellan landstingen. Stockholm placerar sig återigen tydligt i botten med 4,03 jämfört med övriga landsting som samtliga har ett resultat mellan 4,12 och 4,33. Rankingen toppas ännu en gång av Kalmar och Skåne återfinns strax under mitten. Liksom tidigare uppvisar Stockholm en större variation i patienternas svar än övriga landsting, vilket pekar mot stora skillnader mellan mottagningarna.

Funktion

Den tredje och sista indikatorn speglar hur väl hörapparaten fungerar när det kommer till återkoppling, ljudkvalitet, obehagligt starka ljud och vid kommunikation i buller och sociala sammanhang. Funktionen bestäms av både hörapparatsmodell och hur väl audionomen ställer in hörapparaten. Hörapparatens funktion är den faktor som har störst betydelse för hur patienten upplever den totala nyttan med rehabiliteringen. Olyckligtvis är det den indikator som patienterna anger att de är minst nöjda med. Däremot är det små skillnader mellan landstingen, vilket får ses som positivt. Samtliga landsting återfinns mellan 3,59 och 3,70. Stockholm placerar sig i den nedre halvan och Skåne i den övre halvan. Det relativt låga och likvärdiga resultat kan bero på att hörapparater inte fullt ut kompenserar för en hörselnedsättning. Därtill finns det ett begränsat antal hörapparater, vilket minskar variationen mellan landstingen. Med andra ord, kvaliteten på patienternas hörapparater skiljer sig inte drastiskt mellan landstingen.

 

För att läsa tidigare årsrapporter från Nationellt kvalitetsregister hörselrehabilitering, klicka här!