Ljudmiljön i skolan

Efter vår efterlysning i Nyhetsbrevet i april (2018) meddelade Hörselpedagogerna i Uppsala intresse för att vara med i arbetsgruppen för Ljudmiljön i skolan. Vi har därefter haft två möten, där vi inledningsvis beslutade att dels skriva en debattartikel, dels att genomföra ett dialogmöte med olika intressenter.
Artikeln är påbörjad, men innan vi blev klar med den kom en artikel i samma ämne ut i UNT, skriven av andra föreningar och intressenter. Givetvis bra att det uppmärksammas, men efter samråd med kommunikationschefen på HRF, beslutade vi att invänta skolstarten innan vi försöker få in vår artikel.
Dialogmötet syftar till att lyfta viktiga aspekter som berör både den akustiska och den pedagogiska miljön. De inbjudna är utvalda utifrån verksamheter som vi vet är särskilt berörda av ämnet eller där det finns speciella kunskaper som är viktiga för att vi ska få en bra dialog, t ex Arbets- och miljömedicin (UAS), Skolfastigheter, Utbildningsnämnden och Elevhälsan. Eftersom även andra elever än hörselskadade, t ex barn med koncentrationssvårigheter, är beroende av bra ljudmiljö, har också föreningarna Attention och Balans bjudits in. Vi ser nu fram emot ett spännande och intressant möte.

Hörselpedagogerna arbetar inte enbart med individuella lösningar. De berättade att de just nu söker pengar för ett projekt där de avser att undersöka effekten av ljudutjämningssystem i klassrum, och att det i den nyrenoverade Sverkerskolan nu installerats ett sådant system i alla klassrum. Systemet innebär att allt tal sprids jämnt över hela rummet genom ett särskilt högtalarsystem. Oavsett var man då sitter i klassrummet hörs ljudet lika bra. Läraren behöver inte höja rösten för att höras och arbetsmiljön förbättras därmed både för lärare och för elever. Vid dialogmötet ska vi givetvis ta upp och diskutera den här lösningen, och förhoppningsvis påverka att det installeras i alla skolor. Det är ju alltid en ekonomisk fråga – systemet kostar ca 20 000 kr per klassrum – men kan man visa på stora förbättringar borde det vara en självklar satsning. Enligt en rapport från Skandia/Idéer för livet, medför skolmisslyckanden, d v s att man inte går ut gymnasiet, att Uppsala kommun förlorar 31 miljoner kr per år, en siffra som baseras på en genomsnittlig årslön. Då är inte andra samhällskostnader och det mänskliga lidandet medräknat!

Lena Thorén (från Luren nr 2, 2018)