Frågor till partierna i Region Stockholm
Här nedan följer en sammanställning av de frågor om hörselvården, och bakgrunden till dem, som ställdes till alla partier i Region Stockholm inför valet 2026.
Fråga 1: Egenfinansiering av hörselvård
Den 1 januari 2025 avskaffade Region Stockholm fritt val inom hörselområdet, men patienter upplever fortfarande effekterna av förändringen. Beslutet motiverades bland annat av att systemet uppfattades som otydligt. Det illustreras av att cirka 30 procent av dem som skaffade hörapparat via fritt val – motsvarande omkring 8 000 patienter – inte var medvetna om att de själva hade köpt sina hörapparater.
Det har också blivit tydligt att patienternas egenfinansiering utgjorde en betydande del av finansieringen av vårdtjänsten. Effekterna av förändringarna är ännu inte fullt klarlagda, men ett stort antal mottagningar har lämnat sina avtal med Region Stockholm.
Privat försäljning och regionens hörselvård har sammanblandats på ett sätt som är ovanligt inom svensk hälso- och sjukvård, vilket har fått konsekvenser. Många patienter upplever det som otydligt när vårdgivaren både agerar vårdpersonal och försäljare. Konsumentskyddet är svagt och fokus har i viss mån förskjutits från vårdens innehåll till frågor om köp.
I de mätningar som finns ger dessutom stockholmarna genomgående hörselvården lägre betyg än patienter i andra län. Samtidigt tyder mycket på att egenfinansieringen har gjort det möjligt för fler att få vård, trots att tjänsten enligt förvaltningens egna uppgifter varit underfinansierad.
Avser ert parti att öka egenfinansieringen inom hälso- och sjukvården under den kommande mandatperioden samt att återinföra fritt val inom hörselområdet?
Fråga 2: Resursfördelning inom hörselvården
Den vanligaste formen av hörselrehabilitering kostar skattebetalarna cirka 10 000 kronor per patient. Kostnaden fördelas i stora drag enligt följande: omkring 3 500 kronor avser själva vårdtjänsten, cirka 3 400 kronor går till logistik, service och administration kring hjälpmedel, och ungefär 2 200 kronor tillfaller hjälpmedelsleverantören för hörapparater och tillbehör. Därutöver avsätts cirka 900 kronor för att vårdgivaren ska kunna erbjuda uppföljning och service under hörapparatens tekniska livslängd.
Beloppen kan variera något, beroende på typ och modell av hörapparat, men fördelningen ser i huvudsak ut på detta sätt.
Under de senaste åren har vårdtjänsten fått en större andel av ersättningen än tidigare. Samtidigt lägger Region Stockholm fortfarande en ovanligt stor del på service, logistik och administration av hjälpmedel jämfört med andra regioner.
Anser ert parti att dagens modell för resursfördelning innebär en rimlig avvägning mellan vårdinsatsen, hjälpmedlen samt administration och service? Om inte, i vilken riktning vill ni förändra fördelningen under nästa mandatperiod?
Fråga 3: Fler mottagningar för högspecialiserad hörselrehabilitering
Medan andra stora regioner, såsom Västra Götalandsregionen (fyra mottagningar) och Skåne (tre), har flera enheter för högspecialiserad hörselrehabilitering, finns i Stockholm endast en. Samtidigt har nationella riktlinjer sänkt tröskeln för att få tillgång till denna vård, och köerna uppgår i dag till cirka åtta månader eller mer för många insatser.
Avser ert parti att verka för att fler mottagningar med tvärprofessionell hörselvård för patienter med svår hörselnedsättning öppnas under nästa mandatperiod?
Fråga 4: Argument för att rösta på ert parti för en bättre hörselvård
En av fem väljare har någon form av hörselnedsättning. För många av dem är frågan om en välfungerande hörselvård avgörande vid valet av parti.
Vilket är ert starkaste argument för att en röst på ert parti bidrar till en god och välfungerande hörselvård?