Hörsammat nr 2 2016
HÖRSAMMAT
Ordförande har ordet
Nu skall vi förbereda oss för kongressen. Vi ska välja ny ordförande och styrelse som ska driva förbundet under fyra år. Vi har även vårt eget årsmöte i mars. Vi ser gärna att vi får förslag på personer till styrelsen och andra uppdrag. Det är viktigt att vi har en fulltalig styrelse. I april har vi även årsmötet i HRF-distriktet 9 april. Detta är lite av vad som händer under våren förutom våra egna medlemsmöten
Information från Hörselskadades riksförbund
Valberedningen har nu föreslagit vilka tre som finns nominerad
Valberedningen meddelar senast den 26 april, vem de föreslår som ny förbundsordförande. Här är de tre kandidaterna:
Mattias Lundgren ombudsman, HRFs förbundskansli
Eva Sten civilekonom förbundskassör och ledamot av HRFs förbundsstyrelse
Agneta Österman egen företagare, ledamot av HRFs förbundsstyrelse
Information från Hörselskadades Distrikt i Västra Götaland
Distriktsstyrelsen har haft sitt första möte för året: 21-22 januari på Hjälmareds Folkhögskola utanför Alingsås – som vanligt med en fullmatad agenda.
Bland annat gjordes en detaljplanering för våren 2016 som jag delvis återkommer till nedan. Distriktets årsmöte kommer att vara den lördagen den 9 april. Kallelsen går ut inom den närmaste veckan. Notera datum i kalendern!
Den 27 februari har vi en utbildning för HRF-funktionärer och hörselhjälpare på Scandic Crown i Göteborg. Vi bjuder på två intressanta föredrag. ”För att minnas krävs en god hörselmiljö” med Robert Ljung. Robert Ljung arbetar som universitetslektor vid Högskolan i Gävle där han forskar om hur ljudnivån påverkar människors förmåga att förstå och minnas information. Vidare berättar Carl-Magnus Berg från Borås om sin ”resa” – ”från en allt sämre hörsel till Cochleaimplantat”.
Några av oss i styrelsen arbetar med detaljplaneringen av ytterligare kurser/ informationsmöten, som således fortfarande är i planeringsstadiet. Vi återkommer så snart allt är bestämt – men notera gärna följande:
Kurs för ledamöter i Kommunala Funktionshinderråd (KFR) fredagen den 4 mars.
Kurs för Nya hörselhjälpare planeras till den 11-12 mars. o Informationsmöte med Kongressombuden planeras till den 18 mars. o Sociala Mediers användning i Föreningslivet. 19-20 april. (Fyrbodal, Borås.)
Möte med Föreningarna. 23 april, ev. Göteborg.
Vecka 19: 11-13 maj: ”Gamla” hörselhjälpare” parallellt med nya ledamöter i distriktsstyrelsen samt distriktsstyrelsens planering för hösten 2016.
Valberedningen HRF Uddevalla
Valberedningen från HRF Uddevalla önskar att få in namn till styrelsen, ersättare och till andra uppdrag. Namn kan lämnas till ordförande senast 15 mars.
Hörselhjälpare HRF Uddevalla
En timma före medlemsmötena finns våra hörselhjälpare tillgängliga. Kan vara byte av batterier, slangar och rengöring. Det är viktigt att ni tar med er slangar, domer m.m. då vi inte har dessa på lager. Hörselhjälpare är Gunnar Särnbratt, Henry Karlsson och Bengt Fliesberg.
Batterier
För medlemmar finns batterier att köpa till förmånligt pris vid varje möte. Även på HSO-expeditionen på f.d. Kapellhemmet och på Lotsens café på Kungsgatan 30 kan man köpa batterier till samma låga pris. 35 kr för en karta 6 st.
Innan batteriet sätts in i hörapparaten ta av skyddspapperet och låt batteriet lufta sig cirka 1 till 2 minuter. Batteriet varar längre om man gör på detta viset.
Information från HRF Uddevalla
Medlemsmöten 2016
21 mars 2016 kl 18.00. Lotsen. Årsmöte.
16 maj kl 16.00 våravslutning Lotsen
26 sept. kl 14.00 Nättjebacka.
31 okt kl 18.00 Lotsen
5 dec kl 16.00 julbuffé Lotsen
Nya styrelsen 2015 HRF Uddevalla
Ordförande: Henry Karlsson Ledamot: Arne Magnusson
Kassör, v.ordf Britta Berndtsson Ledamot Gunnar Särnbratt
Sekreterare: Bengt Fliesberg Ledamot ers. Alma Hodzic
Kontakt med Hörselverksamheten i Vänersborg. Tele. 010-441 49 20
Vår Webbsida: https://hrf.se/uddevalla
Mailadress: uddevalla.hrf@gmail.com
Till Dig som använder hörapparat
Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort och varierat. Inom Hörselverksamheten får vi ofta frågan om vilken hörapparat som är bäst. Svaret är att det är många individuella faktorer som avgör vad som är bäst för den enskilde. Det är din audionom som tillsammans med dig väljer den hör- apparat som är bäst lämpad för din hörselnedsättning, dina behov och förutsättningar Ibland kan behovet vara andra hörhjälpmedel, information eller stödinsatser istället för eller tillsammans med hörapparat En hörapparat kan aldrig ersätta ett normalt fungerande öra. Men en rätt anpassad och rätt använd hörapparat kan ge dig ljud- upplevelser av nära nog naturlig karaktär. För att uppnå bästa resultat med dina hörapparater är det viktigt att du lär dig använda dem på rätt sätt.
Så här sätter du på dig hörapparaten
Sätt på dig hörapparaten på följande sätt, om du har en bakom-örat hörapparat. 1. Sätt in insatsen i örat. 2. Lägg upp hörapparaten bakom örat. 3. Koppla på strömbrytaren. Kan även göras innan du sätter in insatsen, men då tjuter hörapparaten tills den kommer på plats. 4. Om din hörapparat har volymkontroll ställer du in ljudstyrkan. Justeras vid behov.
Teleslinga
Teleslinga I de flesta hörapparater finns det en telespole som används tillsammans med teleslinga. Teleslingan ger ett magnetfält. Om du kopplar din hörapparat i T-läge omvandlas detta till ljud i din hörapparat. Det innebär att du kan höra den ljudkälla som är kopplad till teleslingan och störande bakgrundsljud försvinner. En del hörapparater har MT-läge. Det innebär att du samtidigt kan höra ljudet från teleslingan och de ljud som finns i omgivningen. Teleslingor finns ofta i offentliga lokaler, t ex. kyrkor, teatrar, biografer, samlingsplatser m.m
DATORISERING SETT FRÅN GRÄSROTSNIVÅ
Två herrar hade just konstruerat en datormaskin. Häpna över vad de åstadkommit tittade de förvånat på varandra och undrade vad de skulle fråga den om. OK, vi frågar om Gud finns. Maskinen rasslade några sekunder och svaret kom: ”Ja, NU finns han!”
I nutid, februari 2016, är det så självklart med datorer att vi knappast reagerar. Man räknar med att
95 % av den vuxna befolkningen i Sverige, har tillgång till dator. Det handlar om ekonomi, många med låg pension klarar inte av den dryga kostnaden av inköp. En stationär dator värt namnet kan kosta 15 000 kr, och kräver minst 3,5 – 4.0 GHz (GigaHertz) Användaravgifter tillkommer. Det finns billigare datorer men dessa är otillräckliga och skapar bara irritation. Dock, på biblioteken är servicen gratis! Nybörjarkurser finns hos varje studieförbund med självaktning.
Utvecklingen har gått explosionsartat från de stapplande stegen i slutet av 1800-talet. De verkliga framstegen kom från 1940-talet till nutid. Alltså från att vara ett helt rum till något man kan ha i knäet!
Jag har arbetat på Uddevalla Sjukhus under en period. Jag var med om introduktionen angående datoranskaffning. Jag var inte imponerad och stretade emot. Accesstid, åtkomsttiden, var väldigt lång. Innan man över huvud taget kom in och kunde börja jobba, hade man hunnit med mycket den manuella vägen. Jag fattade inte fördelen med nätverket! När sedan datorerna blev snabbare, blev man helfrälst och insåg alla dess möjligheter. Lönesidan var dock först att alla med att arbeta med ekonomisystem. Det var en fantastisk revolution. Men gjorde man ett fel…Nej, Nej, det ska vi inte gå in på här!
Ute på avdelningarna anammade man datoranvändning successivt. Betalda kurstillfällen för alla. Vår kassör Britta arbetade på operationsavdelningen. Där låg de i startgroparna tidigt: Man skulle dokumentera när op börja o slutade. Då tryckte man f1opstart o f2 när det var slut o f3 när patienten lämnade salen. Nu är det helt annat o en helt annan dokumentation. Nu har pat nästan inte ett papper med sig.
Ett av exemplen som är tidsbesparande, är journalhantering. Sammanhållen journal innebär ett elektroniskt system, som gör det möjligt för en vårdgivare att ge eller få direktåtkomst till personuppgifter hos en annan vårdgivare. Men någon ska mata in uppgifter och där är en flaskhals. Läkarsekreterarna blir allt färre och läkarna är i ständig tidsbrist. Men tanken är god! Till slut en sak till, sekretessen kan komma i farozonen. Ni har väl hört talas om crackare? De tar sig förbi olika former av säkerhetsspärrar i datorsystem. Det kan handla om att ta sig in i ett datornätverk eller bryta kopieringsskydd.
Jag kan ge er ett råd, go vänner, var försiktiga med vad Ni skriver på de sociala medierna. Allting kan vändas mot Er, som man kan läsa på engelska filmdeckare.
Maj-Britt Jonasson, datoranvändare med en prestanda på 2,93 GHz. 3,21 GB RAM (Random Access Memory)