Något bra kan alltid ge mersmak
Det kan också gälla en bussresa till Kullabygden. Vi gjorde turen i fjor och gjorde en ny i år. Lite annorlunda program, men kvar i den fina trakten. Kristianstadsbuss hämtade upp oss i Malmö på Norregatan vid Drottningtorget. Det blev nästan helt fullsatt i den stora bussen. Ett glatt gäng där kvinnorna var i majoritet. E6 bjuder inte på så många mer vyer än över bördiga, nu skördade åkrar.
Foton: Wallåkra stenkärlsfabrik
Första stopp var Wallåkra stenkärlsfabrik där det bjöds på förmiddagsfika med räkmacka. Åsa Ormell, (bild ovan) mötte oss. Åsa är eldsjälen – i dubbel bemärkelse! – i fabriken. Hon är konstnärlig ledare och har fått flera kulturpriser för sina insatser. Här, i den gamla fabriken, har det jobbats med skickliga händer i 150 år. Lera, salt, kol och eld är vad som behövs. Leran hämtas från egen mark.
Vid drejskivorna är arbetsställningen inte helt bekväm, men skickliga händer formar fina krukor och skålar. Sju luckor finns till ugnen. Kol skyfflas in en gång i halvtimmen och det tar tre dygn för att nå till temperaturen 1280 grader. Det tar två-tre veckor efter släckningen av ugnen innan fina saltglaserade, brunglänsande krukor och skålar är klara att tas ut.
Vidare till fina Råå, med smala ringlande gränder uppför backarna. Orten fick vi bara en skymt av. Vårt mål var fiske- och sjöfartsmuseet. Här är det stora blickfånget båten Golden Lady, den som Kurt Björklund gjorde tre världsomseglingar med. Björklund gick till sjöss direkt efter konfirmationen och levde sen sitt liv med sjön tills han dog. Den första världsomseglingen gjorde han när han var 59 år och den sista vid 73 års ålder. Men museet har också många lika intressanta mindre föremål, om livet på sjön.
Foto: Råå museum 
På Kullagårdens Wärdshus får vi en suverän lunch – Wallenbergare. Värdshuset har ett utmärkt läge. Genom ett fönster ser vi det blå havet, genom ett annat ses greenen på golfbanan där spelarna puttar bollen sista biten i hålet.
Båstad och Ravinens kulturhus (bild nedan) var huvudmålet med Lars Lerins utställning Så långt ljuset räcker. Mycket ljus är det i målningarna, men också flera svarta som blir kontraster när de med små spikar fästs direkt i den grå betongväggen. Inga ramar eller glas som speglar sig. Störst är Fönster mot gården (bild nedan) som är lite mer än fyra meter lång.
Foto: Björn Björnskär Foto: Lars Gunnar Fällman
Många av akvarellerna är nya verk från hans omfattande resor, från Värmland och ut världen. Inte minst från Lofoten där han bodde i 12-13 år. Fisket, miljön och det bittra miljön lockade Lerin.
Björn Björnskär