”Välkommen till Hörsellinjen.se!”

Utanför fönstret dansar små, små, små snöflingor hastigt förbi. Jag undrar hur många andra, precis som mig, startar upp veckan trötta och slöa i en telefonkö. Ett knastrande ljud följs av ”Det är många som ringer just nu och du har placerats i kö.” Helt ärligt så lyssnar jag inte så noga därefter, då jag redan har konstaterat att det är rätt nummer och väntan ligger framför mig.

Linjen blir tyst. En ringsignal går fram, följs snabbt vidare av ytterligare några ringsignaler. Snabbt rätar jag på mig från soffläget, lyssnar intensivt och väntar på att telefonluren lyfts upp. Så gammaldags tanke, jag vet! Men knastret skapade en gammeldags och charmig stämning. Till sist lyfts luren upp, en mycket trevlig och varm kvinnoröst hälsar mig Välkommen till Hörsellinjen.

Hörselrådgivaren behöver inte många minuter innan hon vet vem jag är. Av totalt 2552 inkommande kontakter under år 2022 – så minns hon specifikt mig och mina mejl. Skamsen över att det tagit så lång tid innan mitt samtal, den byts ut snabbt till känslan av en varm och förlåtande filt som viras omkring mig. Kanske undrar ni varför hörselrådgivaren är anonym? Det är så att hörselrådgivarna inte publicerar sina fullständiga namn, det är tänkt att den som kontaktar Hörsellinjen ska få ett snabbt svar men också få en garanti till att alla mejlen blir besvarade. Ingen ska bli bortglömd eller obesvarad för att någon är sjuk, på semester eller har avslutat sin tjänst på Hörsellinjen. Det är en otroligt fin tanke, så av respekt för hörsellinjens fantastiska arbete och deras anställda väljer jag att anonymisera samtalet så gott det går.

Hörsellinjen är en rådgivningstjänst som drivs av Hörselskadades riksförbund (HRF). Inkommande frågor lämnas aldrig obesvarade, får man inte ett svar blir man ändå tilldelade tips eller råd på var man ska vända sig. Faktabanken heter Hörsellinjen.se, den är uppdelad i fakta och råd. Där finns underrubriker med olika ämnen så som tinnitus, skolor och så vidare. ”vad gör HRF?” ärfråga som garanterat ger dig svar eftersom Hörsellinjen följer och svara på organisationens riktlinjer. Dessutom rapporterar de också vidare vid större händelser, ett sådant exempel var när Hörsellinjen fick in samtal om att det är långa köer inom hörselvården, då kan de som arbetar med dessa frågor agera och försöka få till en förändring.

Viktigt att nämna är att Hörsellinjen är kostnadsfritt för alla, du behöver inte ha medlemskap och man frågar inte efter det – men man talar gärna varmt om det! Det finns flera sätt att kontakta Hörsellinjen. Det går att fylla i ett formulär på deras hemsida, vilket blir till ett mejl och målsättning är att du ska ha fått svara inom 24 timmar. Vill man hellre ringa, så går det att göra på vardagar mellan 9.00 – 12.00 på telefonnumret 0771–888 000. Sist men inte minst, finns det även möjligheten till att bli uppringd om så önskas.

Jag hinner knappt avsluta frågan om vem som får kontakta hörsellinjen, innan jag får det passionerade svaret: Alla! Snabbt utvecklar hon detta, genom att berätta att det är inte enbart personer med hörselproblem som tar kontakt. Det kan vara anhöriga, arbetsgivare och andra aktörer som behöver hjälp eller tips. Idag finns det tre hörselrådgivare, varav två svarar i telefon och det anses vara tillräckligt många för att kunna bemanna telefonerna dagligen och svara på inkommande mejl.

 – Det är många med hörselnedsättning som inte klarar av att höra i telefon. Så mejl i första hand kan vara bra och fördelaktig när det gäller frågor med breda ämnen. Du nämnde exempelvis diskriminering i ditt mejl, det är otroligt brett och då kan man bestämma i förväg vad man ska fokusera på.

Om samtalen bryts, då ringer Hörsellinjen inte upp eftersom samtalet sker på inringarens villkor. Detta är för att skydda individen och inte förvärra en eventuellt redan känslig situation. Det kan ju vara så att personen är i en stökig miljö, inte vill prata mer eller för den delen inte vill att andra ska höra. Så enbart vid överenskommelse sker en uppringning. Tyvärr kan Hörsellinjen i dagsläget inte skicka sms på grund av systemet de har, men det går ändå att få viktig information skriftligt men via mejl. En lång tystnad faller på båda sidorna om luren. Ett mummel bryter tystnaden ibland. Jag har ställt frågan om just hon har några idéer eller tankar på hur personer ska våga ta kontakt med Hörsellinjen.se och HRF? Hon ber mig till sist att utveckla frågan och jag kontrar med svaret ”varför ska de ta kontakt?”.

– Tanken bakom rådgivningstjänsten som startade 2004 var just att det skulle bli en låg tröskel. Så varför man ska våga ta kontakt? Jo, för att det är tillåtet! Vi välkomnar alla frågor!

Sedan starten år 2004 har det kommit in hela 56 000 frågor till Hörsellinjen. I dagsläget handlar en tredjedel om tinnitus, en annan tredjedel handlar om hörselvård och sista delen är övriga frågor. I åldrarna 16 – 34 år handlar 50 procent fortfarande om tinnitus, men frågor om skolan är mer relevant än hos den äldre målgruppen. När det gäller skolan och dess miljöer, så är det ofta anhöriga som hör av sig till Hörsellinjen. De vill gärna hjälpa sina familjemedlemmar, så även om personen menar väl kan det bli fel när man frågar ”vad för sorts utbildning kan en med hörselnedsättning välja? Vilka yrken är lämpliga?”

– Frida, du har väl en hörselnedsättning också?
– Japp, gravt hörselskadad.
– Vad skulle du svara på den frågan?
– Att man kan bli vad som helst!
– Precis så svarar vi också!

Så det finns (med några få undantag) inte några begräsningar, speciellt inte när det kommer till valet av utbildning och din hörsel bör aldrig begränsa dig! Ytterligare populära frågor handlar om stöd och hjälp inom undervisning men också gruppdiskussioner. Hur ska de gå till? Hjälpmedel är väldigt individuellt och skolans lokaler har en avgörande del i frågan, så Hörsellinjen kan enbart hjälpa till med att hitta en ansvarig för detta och ge kontaktuppgifter exempelvis. Men exempel på hjälpmedel inom skolan kan vara anteckningsstöd, teckenspråkstolk, tekniska hjälpmedel, möjligheter till enskilda rum och många andra lösningar. Men det är också viktigt att individen tar eget ansvar till att uppmärksamma läraren eller berörd personal direkt vid antagning alternativt senast i början av starten av en kurs eller program. Så länge det finns en öppen dialog brukar det lösa sig.

Inom yrkeslivet är frågorna nästintill lika. ”Arbetshjälpmedel? Rättigheter? Lösningar på öppna kontorslandskap? Vad har arbetsgivaren för ansvar?” För den anställde med speciella behov kan det kännas obekvämt att ställa ”krav”, men då lugnar Hörsellinjen och berättar att många arbetsgivarna ofta är tacksam över att man uttrycker sina särskilda behov. Då slipper man som arbetsgivare eller kollega gissa vilka behov du har, dessutom är ljudnivåer och bra arbetsmiljöer gynnsamt för alla. Så det är en fråga som blir viktig för alla och som man faktiskt bör lyfta upp allt mer.

Innan samtalet tog slut hann vi också diskutera kort om diskriminering. Hon förklarar att diskriminering är när man blir särbehandlad och felaktigt behandlad för att man har en funktionsnedsättning. Så som att exempelvis inte få komma på arbetsintervju eller bli uppsagd på grund av sin hörselnedsättning faller inom diskriminering enligt lag. Jag nämnde en personlig erfarenhet och undrade ”Är det diskriminering att tvinga personer med hörselnedsättning att sitta längst fram? I en av lektionssalarna hade man t-slinga på första och andra raden, men övriga klasskompisar väljer rad fyra eller längre bak. Så man känner sig ganska utpekad och ensam som tvingas sitta där själv.”

–          Det är viktigt att förstå skillnaden mellan att vara diskriminerad och att känna sig utpekad eller kränkt. Förmodligen blev du inte diskriminerad, skolan hade hittat en lösning åt dig, så att du kunde ta del av undervisningen. Men dina känslor av att bli utpekad, är inte mindre viktiga för det och beteende från dina klasskompisar är rent av taskigt, för varför skulle de inte ta egna initiativ och sitta bredvid dig? Inkludera dig som klasskamrat. Skolan kunde också ha underlättat för dig, genom att be alla flytta framåt och sett till att alla kommer närmare.

Innan vi avslutar samtalet, om du skulle ge ett råd. Till vem och vad skulle det vara?

-”Att höra fel är inget misslyckande. Oavsett hur vi hör, händer det att vi missförstår varandra. Ibland kan vi se humorn i det, ibland är det inte roligt alls. Men det är aldrig, aldrig något att skämmas för.” 
 
Text: Frida Perhson