Sävsjös socialförvaltning struntar i direktiv

Tidigare i år fick Sävsjös socialförvaltning och -nämnd bakläxa av kommunstyrelsen, då man inte ville ha något hörselombud. Kommunstyrelsen skickade ärendet tillbaka till socialpolitikerna med beskedet att en tjänst som hörselombud skulle inrättas.

Men nu visar det sig att de ansvariga, alltså socialförvaltningens tjänstemän, inte alls är intresserade av de hörselskadades problematik. På tjänstemännens inrådan har socialnämnden gått emot kommunstyrelsens begäran och sagt nej – man anser att hemtjänsten kan lösa alla hörselskadades problem – vare sig de har hemtjänst eller ej. Och så finns ju hörseltekniker på plats var fjortonde dag i Sävsjö… Det anser man får räcka.

Det är tidigare känt att socialförvaltningen i Sävsjö är okunnig i hörselfrågorna. När Brygghörnan skapades struntade man t ex i hörselslinga. Där hände ingenting förrän Hrf grep in – och inte ens då blev det riktigt gjort. Det krävdes kompletterande installationer i den Säveboägda fastigheten.

Det finns flera exempel på både okunnighet och ointresse: nybyggda Göransgården i Vrigstad fick ingen hörslinga i den lokal, som används för andakter och andra samlingar. Tack vare en pådrivande föreståndare är kanske en slinga på väg trots allt – men det blir ju dyrare än om den byggts in från början.

I övriga äldreboenden, som administreras av socialförvaltningen då? Även där ser man spåren av socialförvaltningens ointresse/okunnighet. Det finns ingen slinga på Ringgården, ingen på  Bryggaren  och ingen på Träffpunkten i Rörvik.

Däremot finns en väl fungerande anläggning på Södergården i Stockaryd.

Men det räcker inte för att tvätta bort okunnighets- och ointressestämpeln från socialförvaltning och socialpolitiker.

Vad händer nu?

För styrelsen Hrf Sävsjö

Rolf Grönwald